Nåd


De drömmar man på morgonen inte minns
En stilla bön om välsignelse.
Idag ser jag det tydligt,
hur vi kastade oss i det oskyddsliga.
Vi hade en dröm,
om en delad ensamhet.
Ett begär efter förändring.
En hunger efter sanning.
Med vind i vårt segel,
försöker jag komma så långt
som möjligt.
Från mig, mig själv och jag.
På knä har jag fallit
bedjande ber jag dig,
lär mig att älska.
Som gjord utav hårdaste granit.
Kärlek kan inte rädda mig.
Om jag lämnar dig nu,
vänder du då andra kinden till?

All världens sanningar slutar på något sätt upp i en evig lögn.